Erika - tjock och lycklig

Shit, kan inte komma ihåg sist jag bloggade. Men nu känner jag att jag har tid, Lules kompisar från Luleå är här och ockuperar vardagsrummet, vilket betyder att min vanliga morgonrutin (vakna, gå naken genom vardagsrummet till toaletten, sitta i morgonrock i soffan och käka lat frukost till teven) går fetbort. Istället har jag vaknat först, som vanligt, och gått bort och satt mig vid datorn, fixat lite RUT grejer, betalat lite räkningar, facebookat och ja, basecly gjort allt jag kan göra vid datorn, och nu har jag tråkigt.

Men det kanske är nyttigt för mig att bara sitta stilla och ha tråkigt ett tag. Mellan jobbet och teatern har det ju just nu inte varit mycket tid över till annat. Det känns som att den enda människa jag träffar just nu är Marcus. Jag ser andra människor varje dag, men jag träffar dom inte. För efter dom eller jag har gått, kommer jag aldrig ihåg vad vi pratade om. Det låter ju ganska mycket som mitt vanliga virriga jag, ja vet. Men normalt så brukar möten mad andra människor värderas mycket högre av mig. Vilket gör mig besviken på mig själv.

Längtar så fruktansvärt mycket efter sommaren. Åka till John, Madde och Julia och grilla, träffa Marcus utan att prata teater, köra hö med mamma, pappa och syrran, sitta på ett plan påväg långt bort med Tessan och Emlan.

                                                                             Suck.