Erika - tjock och lycklig

Inte allt för länge sen satt jag och en vänninna (låt oss kalla hemme Miss Mli) och samtalade om människans påverkan på naturen. Vi kom fram till att alla homo sapiens är skadedjur och borde elimineras! Men, vem skulle åta sig ett så smutsigt jobb? Två för världen okända hjältar klev fram. *Trumpet truddelur, de höjer sina händer mot stjärnorna i en ståtlig pose* Och tillsammans svor de att utrota mänskligheten en gång för alla, för jordens bästa. Att prodjektet senare rann ut i sanden, är inrellevant för historien. Poängen är att, en dag, kanske i morgon, kommer någon, kanske DU? Att hittas i en mörk gränd, kanske din gränd? Med ordet "MILJÖMORD!" fast häftat i pannan!

Men det kan lika gärna vara jag, eller Emelie, som hittas. Men då kommer mordutredningen vara väldigt lätt, någon av oss håller troligen i häftapparaten.

Idag har vi nämligen bokat en resa, till det (förhoppningsvis) soliga Bulgarien.

Den 19:de lämnar jag landet.

Jag diggar förlorare med ett sinne för humor!
Som de flesta säkert redan vet vann rospiggarna igår en jordskredsseger över indianerna, med inte mindre än 58-38. Jag för min del ger gärna äran till mig själv, mina föräldrar och mitt bihang till karl som hedrade Orionparken med ett besök, och mamma och jag köpte dessutom en flagga!

På vägen till parkeringen efter matchen hörde vi följande konversation några indianer emellan:
I1. Fan, de här var en jävla lång väg att åka för att få stryk! (De är från Kumla).
I2. Jo.
I1. Och vet du vad det bästa är?
I2. Vad då?
I1. Nu är det lika långt hem...


Detta inlägg tillägnas helt denne okände skämtare, och lite till min polare Tessan som tog körkort igår, och som jag glömmde ringa till.... jävlar...

Varför känns allt människan gör idag så meningslöst.
Att jag bloggar här, det är ganska meningslöst. Det är ju ändå ingen som läser den. Fast å andra sidan vill jag det? Men varför bloggar jag då för?

När jag var liten fylldes mina dagar av meningsfulla saker. Speciellt sommarloven. Jag sov länge (till kl. 07.00, det ÄR länge för alla barn under 8 år), gick upp, åt god frukost som min mamma gjort åt mig. Det är meningsfullt. Jag gick ut och plockade massor av smultron som jag sedan åt så många av att jag ledsnade och tog med resten hem till mormor och låtsades som om tanken med att plocka smultron var att hon skulle få dem. Det var meningsfullt. Jag retade pissmyror genom att lägga pinnar på deras promenadstig tills de bet mig... inte så meningsfullt.. Men ändå! Mina dagar flöt bort i en till synes oändlig flod av meningsfulla göromål, jag satt INTE inne och kollade på totalt meningslösa barnprogram. En enda sommar följde jag sommarlovsmorgon, Kungen av Kloak var det den gången, och det gjorde jag nog mest för att det var lite småläskigt. Småläskiga saker har alltid farscinerat mig.

Här om dagen när jag öppnade mina ögon och således inledde en helt ny, meningslös, dag, satte jag igång tv:n och "slö-tittade" lite. Och var upptäcker jag på barnkanalen om inte en splitterny version av sommarlovsmorgon. "Ja ja, man kan ju alltid titta vad det är för nytt skit de pumpar ungarna fulla med idag då" (Ex: Telitubies, Byggare Bob och Björnes Magasin, med en ny röst till Björne. Tacka vet ja Bumbibjörnarna och Bilen Brum som har hängt med sen min tid.) Först såg jag en "deckare", där en kille som var på campingsemester börja upptäcka en massa mördade människor. Jag skakar på huvudet åt att man redan i fyra års åldern gör barn avtrubbade gentemot dödsfall, inte undra på att det finns så många galna mördare i vårt samhälle. Sen visar de samma deckare, IGEN. Skillnaden? En D A N S K(!) berättarröst. "onödigt" tänkte jag. ("Onödigt" synonym med "meningslöst") Sen hade de en "debatt" där två tjejer som inte tyckte om jordgubbar fick ringa in och ha en tävling om vem som tyckte sämst om jordgubbar. Jag säger tävling och inte debatt, för att det var en tävling och inte en debatt. Hade det varit en debatt hade en fått ringa in som gillade jordgubbar och argumentera med den som inte gjorde det. Men här gällde det bara att bli av med ordet snabbast, man skulle alltså ge ett argument vad man hellre gjorde tex. än att äta jordgubbar och den som hade ordet när tiden gick ut förlorade. Och inte nog med det, man drog ett ord ur en hink som deltagarna måste använda i varje argument, och ordet blev "snorhink". S N O R H I N K...!?

Jag fick en fasansfull framtidsvision. En politisk debatt på 2080-talet.
"Hej och välkomna tillbaka kära publik till det direktsända valdebatten mellan den nuvarande statsministern, centerpartiets ledare Håkan Ekblom och Miljöpartiets ledare Acke Persson! Innan vi bröt för reklam hade Acke ordet, och komihåg: dagens debattord är "barnskärt". Ordet är ditt, Acke!" *Applåder*
"Jag skulle hellre slicka en barnskärt än att bli centerpartist!"
"Miljöpartiet skulle styra Sverige som en barnskärt!"
"Håkan Ekblom ser ut som en barnskärt!"
"Miljöpartiet luktar barnskärt!"
osv osv osv

En annan meningslös sak är att hålla sig med pojkvän.
Det här är allt du får om du skaffar hund:
*Gränslös kärlek
*Lydnad
*En livskamrat
*Någon som (mer eller mindre) förstår dig
*En varm och hårig sängkamrat
*Någon som äter upp maten du inte orkar
*Någon som får dig att skratta och le
*En tröstande barm när du är ledsen
*Någon som bryr sig om dig
*Någon som alltid vaktar och tar hand om dig
*En motions kamrat
*Någon som fiser efter att ha ätit fel mat

Med en karl får du förvisso många av dessa egenskaper, men då tillkommer också:
*Fd. flickvänner
*Fula och/eller äckliga och elaka kompisar
*"Oj, jag glömde..."
*Dåligt sex
*Ängslan för att vara gravid
*Medveta/omedvetna svek
*"Extra" släktingar

En så länge har jag bara en tjejkompis som valt klokt och har det första alternativet, själv är jag mer hårt en någonsin drabbad av det andra.
Så säg mig, är inte våra liv meningsfulla tjejer?