Erika - tjock och lycklig

...för ett nytt inlägg. Fick en omeotståndlig urge att skriva lite. Inte för att jag har någonting intressant att förtälja, det får bli ett "en kos dagbok" inlägg. Sitter här och väntar på att Tessan ska ringa så vi kan "hänga" lite.

Känner mig nostalgisk, av någon anledning började jag tänka på Rånäs skolan och tiden då jag gick där (låg- och mellanstadiet). Härliga tider strålande tider. Eller totalt värdelösa, beroende på infallsvinkeln.

Tänker även på förra helgen då jag och Anna åkte till Carro i Oskarshamn, en stad där alla röker inomhus och som till stor del är uppbyggd av enkelriktade gator.

Igår var det den första mars. Beräknat födelse datum för Julia. John och Maddes bäbis, Lules blivande guddotter. Jag känner mig alldeles mammig och orolig. Och har jättedåligt samvete för att vi inte har varit mer där och hälsat på. Men dom kanske tycker att jag är lite kvävande om jag sitter i deras vardagsrum jämt. För jag skulle ju ha möjlighet till det med tanke på att jag för tillfället är "mellan två jobb". Men John verkar åtminstonde ha smittats lite av min orolighet.....

Nu vart det här ganska tråkigt. Det blir nästan alltid det om det inte finns ett budskap. Så nu slutar jag och hoppas att jag blir inspererad snart.

Mitt förra inlägg tog slut så abrupt för att maten vart klar, och jag var hungrig! Men nu i vart fall, har jag tid på mig, och bilder med mig! Så; min jul har varit kort men intensiv. Två dagar före julafton ringde de från jobbet och undrade om jag inte kunde jobba natt den 22 och 23:dje. Idiot som jag är svarade jag förstås ja. Med motivering att pengar behöver man ju alltid. Önskar jag hade tillräckligt med pengar för att anställa någon som kunde slå mig i huvudet och säga att "pengar är inte allt", när sådana här ögonblick uppenbarar sig (för då skulle jag inte behöva jobba extra inom vården, uppenbarligen). För så här i efterhand känns det inte som någon jättebra idé. Men gjort är gjort. Jag hade redan tackat ja till att jobba natt på julafton, så nästan hela julen har jag jobbat eller sovit. Men på julafton åkte jag i alla fall hem efter jobbet. Sov till kl 14.00, gick upp, duschade, gick ner till familjen. Åt julbord med mormor, morfar, mor, far och Malin. Kl 17.00 Satte jag på mig en ytterst hemgjord tomtedräkt medans Malin spände för Chili för rockarden (vagnen). En väldigt besvärlig tomterunda vart det. Skägget, som var vanlig bomull fast tejpad i ansiktet, vart blött av andedräkten och började lossna från tejpen och falla isär redan innan vi kom fram till mina kusiner som bor typ en kilometer ifrån oss. Chili ville bara gå halvvägs, sedan fick vi halvt om halvt släpa henne den sista biten. Det var varmt i den stora skinnpälsen jag lånat av mamma, och svinit kallt om händerna. Men efter mycket möda och stort besvär kom vi fram i alla fall. Mina kusiner genomskådade mig direkt, trots att jag verkligen gick in i min karaktär, och pratade med världens mest skrovliga, norrlänska röst och gick som om tusen år tyngde mina axlar (eller som om jag hade skit i byxorna, men hög ålder och skit i byxorna brukar ju hänga ihop så). När jag kom hem var det inte så mycket tid kvar till paket öppning och avfärd, och då stöter jag förstås på nästa problem. För att vara en realistisk tomte tog jag förstås ut min näspercing. Inte hade jag en aning om att man måste vara någon slags svartbältesmästare på percing för att kunna sätta tillbaka den!! Jag kämpade och kämpade, men har ännu inte till denna dag kunnat sätta i den, jag har satt i min gamla ring lite provisoriskt för att det inte ska växa igen.



Här är vi då, övre bilden Chili och mig, och på nedre bilden får min nisse, Malin, vara med också.


Eftersom det varje år ska redogöras exakt vad man fått, så tänkte jag att min egen julklapp till mig själv i år, blir att spara mig själv och alla andra lite tid, och lägga ut alla mina julklappar här på bloggen. På så sätt kan jag bara svara: Kolla min blogg. På den oänliga frågan; "vad fick du i julklapp?" Dessutom är det ju värsta reklamen. Asbra.





Av mor och far fick jag en gjutjärns gryta, underlägg, isform och en rotborste. De tycker väl att jag behöver bli lite mer huslig, eller så är det en hint att jag borde flytta hemifrån snart. Tro mig, I´m way ahead of you!



Av mormor och morfar fick jag de här fina uppläggningsfaten, jag fick en Newbody t-shirt också, men jag fick inga bra bilder på den, så den bajsar jag i. (Nej, inte bokstavligen!) Den är svart och v-ringad, använd fantasin.



Av faster med familj fick jag det här aromaterapi-kitet, eller vad man nu ska kalla det. Det är rökelse, doftljus som flyter, vanliga, men ovanligt vackra, ljus. Och sånna där luktagott kulor som man lägger i badkaret. Hon tycker väl att jag luktar illa I suppose.




Av mina kusiner fick jag denna söta muggen, kissekatten och snögubben, och av min moster och morbror fick jag den vackra vasen och ett väldigt välkommet bidrag till den tajta partykassan.

Av syrran (och dennes karl antar jag, även fast den manliga delen av befolkningen allmänt verkar vara hjärndöda då det gäller att handla julklappar, födelsedagspresenter mm, med få undantag givetvis) fick jag småplock. Jag älskar småplock! I detta fallet en lykta, champangete och en tesil, en superläcker låda som ser ut som en bok, och två böcker av John Ajvide Lindqvist (författaren till Hantering av odöda och Låt den rätte komma in). Så det blir många mysiga bok timmar av skräck och champange te innan nyår!

Av älskling fick jag ett presentkort på Shiva. En affär i Norrtälje som har jättetjusiga kläder. Kanske någonting nytt till nyårsafton?


Appropå nyårsafton måste vi bestämma snart vart vi ska fira. Vi är bjudna hem till John och Madde, vi är bjudna till Marcus och vi är bjudna upp till Luleå, till Emil och Fredrik. Många långa beslut. Suck. Jag hatar beslut. an inte svaret bara vara lätt ibland? Nej.

Nu ska jag sova, tack Tessan för en bra dag. Vi ses en annan gång!

Helt galen, helt bakis och helt.... helt super kul. Började fredagen med att skriva examinationsprov som sagt, det gick fan bra! Jag vart själv alldeles chockad. Sedan åkte jag hem och vart fast ett tag för att städa med min mor, men sen åkte jag till Marcus och vi skrattade järnet som vanligt och försökte kolla på film, det gick så där halvbra... Mina nya vampyrfilmer ville liksom inte riktigt. Men som sagt, kul som vanligt. Sen åkte jag och skjutsade Lule till Arlanda där han plockade upp sina polare från Luleå. De åkte och kollade på In Flames. Roligt tydligen, om man gillar that kind of thing.... :| Men det var på lördag det verkligen rockade loss! Jag och Tessan stack in till Norrtälje och festade med Lule och company. Vi gick till Mobergs, och ja ja ja. Mobergs är "ute", men jag tyckte i alla fall att det slog Teatern any day. Fy fan va kul vi hade (kolla själv på mobergsbar.se 09-12-12) Och sen fick Tessan ragg! Jag säger inte vem. Men hon verkade nöjd, han verkade nöjd och nöjdast av alla var jag! :P Dagen efter var vi mycket bakfulla, men Tessan och jag var duktiga och klev pliktskyldigt upp tidigt ( ;P ) och tog taxi till Rimbo för att rasta hennes och hennes pärons hundar. Sen åkte vi tillbaka till Norrtälje och kollade på Leon med karlarna. Fy fan vad den é bra!!! Jean Reno är ju aldrig bättre, Natalie Portman är ju så jävla ball, och Gary Oldman ska vi inte ens tala om. Han är exakt lika gammal som min far, men jag säger då det, skulle han vilja ha mig vore Lule historia! Kolla bara på Romeo is bleeding när han och Lena Olin nästam får till dey. Ingen tjej, nej, inte ens DU som sitter och rynkar på näsan nu, kan klandra mig efter att hon sett den scenen. Lena Olin är bara bäst förresten, snygg och så jävla ond i den filmen! Wonderful! Any way, nu ska jag gå och göra köttfärsås och spaghetti till min karl, som inte är någon Gary Oldman, men fan så söt han är när han vill...

Positiva jag!

Har gått ner till 69kg. Take that LCHF doubters! Men för tillfället inte så jävla lycklig heller. Usch usch, måste ut i stallet nu och mocka. Pappa har inte gjort en ansatts till att resa sig ur soffan, så jag tror att det betyder att han förväntar sig att jag ska laga mat oxå. Usch, hatar att laga mat. Det brukar ju inte likna bilden i kokboken om man säger så! Speciellt nu när vi äter LCHF, allt lätt går ju bort. Typ köttbullar och potatis, eller köttfärsås och spaghetti, våfflor, lasagne (som jag precis lärt mig laga) gröt. Alltid bara ägg och bacon, omelett, kokta ägg, stekta ägg, äggröra. Jag skulle kunna göra sallad. Om vi någonsin hade haft färska gönsaker hemma vill säga. Och sedan måste jag plugga. Måste plugga! Vi har nämligen en stor redovisning i morgon. Och det sista examinationsprovet på fredag. Examinationsprovet ser ut som så att vi får den första delen av provet på typ fem A4 som vi ska kunna utantill. Och sedan yttligare en del på typ tio A4 som vi får använda våra studiemedel för att svara på, den delen är då naturligtvis mycket svårare, så det gäller att klara av den första delen ganska fort för att ha god till den andra delen. Och jag har INTE koll på alla mina lösa papper känner jag. Och jag fattar fortfarande inte hur man hittar i BBR. Och jag har ingen lust att plugga, jag vill åka till Rimbo och gå ut på promenad med Marcus och Sigge, och sedan vill jag åka till Norrtälje och sova hos Lule.
Blä blä blä på plugg!

Thankgod för roliga klasskamrater!

Alldelse slut är jag, och läxberget är oändligt och jag känner mig fortfarande alldeles ensam och vill bara läsa Harry Potter. Men om jag mot förmodan skulle ledsna på läxberget så ligger det ett lika högt berg av tvätt inne på mitt rum, och pumpen i sköldpadds akvariet låter jättekonstigt och behöver nog rensas. Och jag vet inte om det är mockat i stallet. Och jag törs inte röra mig en meter för då ser Malin att jag inte gör läxor och då kommer hon nog på tusen saker till som behöver göras.

Nu kommer pappa och ber mig göra stallet, jag baxnar.

Danskursen var inte mycket roligare idag, lite men inte mycket. Men nu är det bara en gång kvar. Hallelulja.

Åhh!! Molly min allra käraste lilla adoptiv hund ligger just nu alldeles hud mot hud här bredvid mig i sängen just nu och vi myser så jag kom alldeles av mig med vad det var jag skulle skriva! Men jag tror att det var någonting om att jag ledde RUT typ helt ensam igår och jag tror att det gick ganska bra. Anna hade givit mig stränga direktiv, börja från första scenen och fortsätt så långt vi hinner. Och det gjorde vi, fast vi lekte lite först. Fram till klockan åtta ungerfär. Sen hade vi rast, och sen körde vi scen 3 till 8. Sen lekte vi lite till. Fast jag måste börja tagga till mig lite, såhär jävla slappt kan det ju inte vara jämt. Men någon gång ibland. Så det inte blir så jävla segt. Sen åkte jag till Marcus och Sandra, och som vanligt blev det alldeles för jävla sent, über trött var jag i morse.
Usch usch.


Den absolut sötaste hunden jag vet, Molly!

Idag åkte Lule hem till Norrtälje för att packa och sova där, och i morgon åker han till Sundsvall för att sen åka upp till Luleå. Dumma Norrtälje. Dumma Sundsvall. Dumma Luleå. Och dumma dumma Christian... Han ska ju vara här med dumma dumma mig som känner sig alldeles ensam och övergiven och alldeles särskilt dum ikväll. Dels eftersom jag glömde min playdate med Sandra, trots att jag skrivit upp den i min almanacka. Och dels för att jag inte fattar ett shit av cursnet.se, vilket är det nät som skolan använder sig av, vilket betyder att alla uppgifter och hemläxor ska lämnas in via det. Dumma dumma cursnet. Och bara för att den här jävla kursen får mig att känna mig så jävla dum så har skolan aldrig någonsin känts viktigare. Just nu känns det som om det är allt jag har. Jag MÅSTE klara sotarskolan. Jag MÅSTE bli sotare! Jag måste bevisa för mig själv att jag kan, annars är jag lost. Och jag behöver ett riktigt jobb

(ja ja, undersköterska ÄR ett riktigt jobb, men jag vill ha anställning och fast lön. Jag har redan skulder på mer än jag vill skriva här, och de lär ju inte bli mindre med tiden!)

någonting stabilt att klamra mig fast vid. I vanliga fall skulle detta stabila objekt vara Lule, men som synes skulle jag snart vara i Luleå om jag ständigt klamrat mig fast vid honom. Jag orkar inte mer, vill inte vara kvar. Och om det fortsätter så här jävla muppigt med pojkvänner som skolkar danskurser och bilar som inte vill fungera och onödiga lektioner i skolan så skriiiker jag!