Erika - tjock och lycklig

Har inte skrivit på ett tag, för jag har varit rädd att det skulle likna En kos dagbok, "vaknade, tittade på en fluga, blev mjölkad, fick mat, tittade på en regnbåge, idisslade, somnade, vaknade, bev mjölkad...."
Jag har egentligen ingenting att skriva om nu heller, men jag tänkte att det kunde ju inte skada att visa något livstecken.

Nu har det äntligen börjat, slutet alltså. Början på slutet för hela min livssituation, för livet så som jag känner till det. Alla andra känner sig så jävla äckligt lättade! "Åh va skönt! Nu är plugget snart slut! Nu är det bara studentfesterna kvart! Fy fan va vi ska parta! Inget mer plugg, får vi en enda ledig dag använder vi den till dagdriveri, för nu spelar ingenting någon roll längre, vi är snart fria!"
Jag för min del känner det som om någon dragit ett skärp runt mitt huvud och dragit åt, och den jäveln fortsätter att dra åt! Senast igår. Min situation är den att jag (som är lite matte dyslektiker) inte har godkänt i Matte A ännu, vilket är obligatoriskt för att ta studenten. Jag har försökt att använda min lediga tid till att ta igen matten, men det är inte så jävla lätt när alla ens polare är som kossor(!) som ska ut på grönbete! :( "Men det kan du väl göra på onsdag! Vi är ju lediga idag!"
Men jippie kay eyy för er då! Förutom det har jag uppgifter kvar i bilden och filmkunskapen. Och igår kommer min lärare (som jag allvarligt misstänker har blivit tappad bakom en vagn) och säger; ja, det här skulle jag kanske ha sagt under vårat studiesamtal, men du har en del restuppgifter i omvårdnad.


Tack, tack så jävla mycket.

Men jag ska försöka att se positivt på situationen. Visst kommer det bli kul att gå ut med polarna på alla studentfester, men med tanke på att det kostar 100 spänn att gå in(!) så har man inte råd att dricka någonting om man går på för många studentfester!


Morr...